Ett system som funnits ute ett bra tag på nätet men i allmänhetens kretsar inte tagit lika mycket mark som tex. Youtube, flickr eller dropbox är ljudlagrings siten SoundCloud.
På SoundCloud kan man enkelt och gratis registrera sig och direkt spela in eller ladda upp ljudfiler. Du kan enkelt välja för varje ljudklipp om det ska vara privat eller publikt synligt.
Tänk om du kunde översätta hela internet, och dessutom lära dig ett nytt språk.
Luis von Ahn från Carnegie Mellon University, mer känd som en utvecklare gällande crowdsourcing. Speciellt om man ser han som grundaren av reCaptcha och en av pionjärerna när det gällde Captcha.
En bild säger mer än 1000 ord, gammalt fantomenordspråk. epost man kan se, inte lika klatschigt som på engelska ”mail you can view”. Här krävs ingen inloggning, nedladdning, registrering och det kostar inget. Allt man behöver är headset (mikrofon) och kamera. Klicka tillåt kamera och mikrofon, record, stop, send mail, fyll i adress och titel på din hälsning. Mejla. Mottagaren klickar på en länk i mejlet och ser ditt videomeddelande.
Det som jag tycker är allra bäst med MailVU är att när man tittat på hälsningen man fått, erbjuds man direkt att själv spela in. ”Click here to reply to this message” ingen reklam, bara rutan med videomeddelandet. Snyggt och tajt. Detta gör det ju möjligt att skicka instruktioner till deltagare, instruktioner till övningar och uppgifter som också ska spelas in. Man kan också ställa in hur många tittningar man kan få ut av ett meddelande, lite som i Mission Impossible: ”This message will self-destruct in 10 seconds”. Man kan också ta tillbaka skickat meddelande om man ångrar sig. Kanske skickar man ” jag ääälskar dig” vid fel tillfälle efter en krogrunda, man har då möjlighet att ta tillbaka meddelandet. Phew!
MailVU videomeddelanden funkar på iPhone, iPad och android. Meddelandet kan ligga kvar upp till ett år. Om man inte gör ett aktivt val när meddelandet ska raderas, försvinner det automatiskt efter 30 dagar.10 minuter är maxlängd på meddelandet och det räcker gott och väl till det mesta.
Medan vi i Sverige ser få eller inga seriösa satsningar på IT i skolan på nationell nivå, ser andra länder datoranvändningen i skolan som en viktig del i tillväxt och utveckling. I Rwanda har regeringen beslutat att varje skolbarn senast nästa år ska ha varsin laptop. Rwanda är en av världens snabbast växande ekonomier och ett av de mest IT-täta länderna i Afrika – med bredband även i avlägsna byar.
Via organisationen One Laptop per Child förses barnen med varsin specialbyggd dator (kallad XO) som klarar extrema förhållanden och dessutom är billig (ca 1000 SEK). Datorerna kommer utrustade med programvara, kan direkt kommunicera med varandra och är även förberedda för internet. Det är regeringen som köper in datorerna och sedan distribuerar dem till skolorna.
One Laptop per Child är en världsomspännande och icke-vinstdrivande organisation, grundad av forskare vid MIT Media Lab. Man har ställt upp fem viktiga kriterier för de länder som köper in datorerna:
1 barnet ska få behålla datorn och även kunna använda den hemma
2 målgruppen ska vara de yngsta skolbarnen, 6-12 år
3 alla barn på en skola ska få sina datorer samtidigt
4 det måste finnas tillgång till internet
5 programvarorna ska bygga på öppen källkod så att man kan utveckla och anpassa efter behov.
I det här Rapport-inslaget kan man se hur barnen engageras i sin egen inlärning, hur datorerna främjar både logik och fantasi och inte bara ger barnen nya verktyg utan också öppnar fönster mot världen. Skolan mitt i byn blir skolan mitt i världen och kopplingen mellan IT i skolan och samhällsutveckling känns självklar:
I denna tid av stenhård konkurrens på sökmotormarknaden så är Wolfram Alpha lite av ett nytt fräscht sätt att tackla problemet med att hitta information på nätet. Vad är då egentligen så nytt med denna sökmotorn?
Vad får man använda? Hur får man använda det? Vilken licens bör man välja när man själv ska distribuera material?
Precis som en vanlig webbproduktion kan ditt distansbaserade e-lärandematerial förbättras avsevärt enbart med ett par bilder, illustrationer eller videoklipp. I dagens informationssamhälle finner vi ett överflöd av material som vi kan återanvända från nätet. Sett från upphovsmännen så kallas detta material verk, då det anses som konstnärliga verk, men hur ska man veta vad man kan använda och hur man får använda det?
Man kan dela in de olika rättighetsmöjligheterna i tre block, som jag i denna artikel kallar copyright, copyleft och copy. Utan att gå in på olika villkor eller lag text ska jag ändå förklara de vad dessa tre innebär. Läs mer…
eAkademin skapar ett flexibelt TeX filter till Moodle.
Vilket filter använder ni för att visa matematiska ekvationer i er Moodle installation? Har ni inte fått dragmath att fungera? Säger er it tekniker att det inte går på grund av en säkerhetslucka i moodle? Vi har lösningen
I många lärandesammanhang använder man loggbok eller dagbok. Till exempel när man är på praktik, LIA, eller när man använder e-portfolio. Tanken är att man som lärande ska processa och dokumentera processer. Verkligen fundera över vad man lärt, varför man gör saker och hur bra det egentligen blir. Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra att de lärande ser lärandet som sitt eget, tar mer ansvar för processen och stegen mot målen. Man kan självklart använda en skrivbok, skriva i Word eller något annat. Men fördelarna med att ha sin logg- eller dagbok på nätet är uppenbara, man kommer åt den överallt där man har internet, hunden kan inte äta upp den och lillsyrran kan inte läsa om man inte vill det. Man kan dela, vilket är bra om det används i lärandet, man delar till e-post helt enkelt. Dagboken vill man nog inte att andra ska läsa men loggboken vill man nog dela med andra, sin lärare eller arbetsledare tex. Ibland kanske man vill ha kommentarer och utbyte med sina kurskamrater eller arbetskamrater. Penzu är gratis i sin mest grundläggande form. Vill man lägga in bilder i sin dagbok istället för att bifoga bilder, ändra typsnitt och storlek på text och använda taggar måste man betala, men det handlar om ett par hundralappar om året.
Storybird är ett inspirerande berättarverktyg som hjälper dig att hitta på en historia med hjälp av bilder. Du kan utforma din berättelse helt på egen hand, eller skriva den tillsammans med andra. Bilderna väljer du utifrån antingen konstnär eller tema; du kan också delta i vad som kallas månadens utmaning. Det är enkelt att komma igång och upplägget är intuitivt och självinstruerande. Dra och släpp bilderna var som helst i ett bokuppslag, ändra storlek och flytta textrutor som du vill. Låt sedan andra ta del av din färdiga storybird via nätet. Du har också möjlighet att läsa andras berättelser, kommentera, gilla och rösta på din favorit.
Det kostar inget att använda Storybird (finns premiumtjänster att köpa), men man måste registrera sig. I det publika biblioteket kan man än så länge bara publicera berättelser på engelska, så skriver man på andra språk får man i stället en länk att dela. Lärare kan dock skapa särskilda klasskonton och då är det möjligt att publicera i klassens eget bibliotek på de flesta språk. Det är lätt att se de pedagogiska fördelarna med Storybird: det är ett roligt sätt att komma igång med skrivande på det egna språket men även en bra metod att träna andra språk. Kul också med de kollaborativa möjligheterna: när man samarbetar med andra blir man mer medveten om hur en berättelse är uppbyggd och det lockar till diskussioner kring det viktiga samspelet mellan bild och text.
Storybird fungerar dessutom som en enkel publiceringsplattform för författare och konstnärer som vill publicera sina alster och samtidigt få kontakt med och respons från sin publik.
Här är mitt första försök:
Var kan jag hitta bilder jag kan använda i min utbildning? Som jag dessutom får använda?
När man skapar distansbaserade kurser för nätet är det i stort sett omöjligt att skapa ett kvalitativt material utan att använda bilder. Men det är inte alltid man har tid att fota själv, rita de bilder som behövs eller man kanske inte kan rita den där bilden som skulle vara perfekt i just den där övningen man nyss skrev manus till …
Vad ser du fram emot mest på Lärande för Framtiden konferensen?
Antal röstare: 5